Tips för en vinnande affärsplan

Över 2000 besökare har läst den här artikeln. Nu finns en uppdaterad version tillgänglig som gratis e-bok med titeln Affärsplan FTW! 61 sidor som går igenom checklistan i Venture Cup.

Hämta e-boken Affärsplan FTW! gratis här!

Under mina två år som entreprenör skrev jag många versioner av vår affärsplan. Det var en förutsättning för att få investeringar och snart utvecklades en insikt i vad som gör en bra affärsplan. Efter den resan har jag stöttat Venture Cup som feedbackskrivare och även som jurymedlem. Det gör att jag har läst många affärsplaner och skrivit mycket feedback. Med den här artikeln vill jag dela med mig av tips och råd som ni kan använda när ni skriver er affärsplan.

Först av allt vill jag ge några generella råd:

  • Att brinna för sin affärsidé är en förutsättning men ett bra resultat kräver mycket arbete. Det syns direkt vilka affärsplaner som är väl genomarbetade och inte. Det finns inga genvägar – att lyckas med ert startup kräver mycket arbete.
  • Skapa inte affärsplanen bara baserat på statistik, antaganden och teorier. Ge er ut i verkligheten. Prata med målgruppen, potentiella partners och utvärdera konkurrenterna.
  • Förstå varför du gör det här och vad du vill uppnå. Källan till din motivation påverkar affärsutvecklingen.

Målgruppen för den här artikeln

Affärsplanen är entreprenörens främsta vapen för att kommunicera hur deras affärsidé ska förverkligas. Professionella investerare stödjer bara projekt som bygger på en detaljerad och hållbar affärsplan. Det är åtminstone den traditionella bilden av vad en entreprenör förväntas presentera och vad en investerare använder som beslutsunderlag. Tradition är i sig inte fel och för några områden gäller dessa informella lagar fortfarande men omvärlden förändras vilket ställer nya krav på entreprenörer och finansiärer vilket också ger affärsplanen en annan mycket viktigare roll.

De här tipsen stödjer startups som befinner sig i en mer komplex miljö där teamet fortfarande letar efter en repeterbar och skalbar affärsmodell. Det finns få säkra fakta och ingen långsiktig plan. Det som finns är en idé, ett team och en drivkraft för att hitta en produkt eller tjänst med tillhörande affärsmodell. Startups i den situationen behöver fortfarande finansiering och partners vilket motiverar affärsplanen, även om jag föredrar termen affärsguide.

Materialet är inspirerad av principer och teorier från Business Model generation, Customer Discovery och Lean Startup samt traditionella mallar från Venture Cup och Almi. Referenser finns i slutet av artikeln. Råd, tips och exempel är baserat på min erfarenhet av att ge feedback på affärsplaner för Venture Cup samt min egen resa som entreprenör tillsammans med Chalmers Innovation.

Artikeln är indelad i de delar en affärsplan brukar innehålla. Det finns alltid olika åsikter om hur en affärsplan ska struktureras – använd en annan struktur om det känns bättre.

Sammanfattning

Sammanfattningen är den absolut viktigaste delen av hela affärsplanen. En välskriven affärsplan är alltid värdefullt men utan en stark sammanfattning riskerar ni att tappa läsaren tidigt. Alla läser sammanfattningen men de flesta läser inte hela affärsplanen utan går in i detalj på de områden som verkar intressanta eller otydliga. Sammanfattningens uppgift är att ge en så rättvis bild av ert startup som möjligt samtidigt som det väcker intresse hos läsaren.

Skriv hela affärsplanen först och lyft sen fram de viktigaste delarna i sammanfattningen. Bearbeta texten för att skapa en enhetlig text som flyter bra för läsaren. Tänk på att läsarens förkunskaper kan variera kraftigt så var noga med att förklara förkortningar eller branschspecifika termer.

En sammanfattning bör inte vara mer än en sida och aldrig mer än två sidor. En populär variant av sammanfattningen är att endast skriva ett eller två kortare stycken som ger en bra summering av hela affärsplanen och sätter scenen för resten av dokumentet. En bra mellanväg är att inledda sammanfattningen med ett stycke som beskriver den absoluta essensen av affärsplanen och att resterande stycken går in på viktiga detaljer av affärsplanen.

Introduktion

Affärsidé

Allt börjar med en idé. Det är ett frö som har möjlighet att växa och bli något storslaget. Affärsidén är grunden för ett företag och utgångspunkten för ert startup. Men även om affärsidéer är källan till mycket innovation är det inget annat än en möjlighet. Entreprenörskap handlar om att utveckla en affärsidé till en repeterbar och skalbar affärsmodell .

Syftet med att lyfta fram affärsidén är att på ett enkelt och kortfattat sätt beskriva ert startup. Vad är er idé och för vem är den intressant? En bra affärsidé beskriver vad för värde som ska levereras till vem samt att formuleringen innehåller värderingar som präglar entreprenörerna.

Om affärsidén har någon hållbarhetsfördel eller är förknippad med socialt entreprenörskap bör det framgå redan i affärsidén. Beskriv gärna hur ert startup blir hållbart med avseende på miljö och sociala aspekter i det långa loppet?

Vision

Visionen beskriver ambitionen och den långsiktiga målsättningen.

Alla entreprenörer har en drivkraft och en egen agenda . Många vill vara med att skapa någon framgångsrikt, andra vill göra något eget eller helt enkelt så vill de bli rika. Att skapa ett team av entreprenörer innebär att dessa agendor och personliga visioner ska resultera i en gemensam vision.

Visionen behöver inte nödvändigtvis ha en egen rubrik utan kan beskrivas direkt under affärsidé.

Bakgrund

För läsaren är det ofta intressant att få en bakgrund till affärsidén och ert startup. En kortfattad bakgrund som beskriver vad som har hänt fram till i dag ger läsaren en bättre möjlighet att förstå var ni står någonstans i dag samt era kommande aktiviteter.

Tänk på att syftet med bakgrunden inte är att sammanställa hela er historia. Beskrivning av ledningsgruppen och andra involverade personer bör hållas till ett minimum då det beskrivs under kapitlet Organisation.

Affärsmodell

En affärsmodell beskriver den logiska grunden för hur en organisation skapar, levererar, och fångar värde. Detta illustreras med hjälp av följande kanvas.

Gör er egen kanvas och beskriv kort varje del här i introduktionen. Resten av affärsplanen kommer att förklara detaljerna. Genom att ge en snabb och översiktlig bild av hela affärsmodellen blir det lättare att ta till sig detaljerna i resten av materialet.

Besvara mycket kort följande:

  • Målgrupp – vilka målgrupper finns det, vad är de intresserade av och vilka produkter och tjänster köper de i dag?
  • Erbjudanden – vad är intressant för oss och vad är intressant för målgruppen? Vad för produkter och tjänster är intressanta och vad ska de innehålla?
  • Intäktsström – vad motiverar en investering? Vad för intäkter, direkta eller indirekta, kan respektive erbjudande generera?
  • Distribution – hur levereras lösningar till målgruppen i dag och hur kan en mobil lösning levereras?
  • Kund relation – hur hanteras kundrelationer idag, hur stor av den är digital och är någon del hanterad via sociala medier. Hur hanteras kund relationen med den mobila målgruppen?
  • Leveransorganisation – vilka är nyckelaktiviteterna för att leverera erbjudandet till målgruppen, vilka nyckelresurser krävs och vilka partners finns i dag att tillgå som kan tillföra värde?
  • Kostnadsstruktur – vilka kostnader medför ett nytt erbjudande till målgruppen?

Mål

Att sätta upp mål är ett vanligt sätt för att styra och följa upp en verksamhet. Målen skapar fokus i utförandet men är framförallt ett bra sätt att kommunicera vad som ska uppnås.

Det är vanligt att mål förväntas vara SMARTA : Specifika, Mätbara, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt.

Att formulera bra mål är svårt om de ska vara SMARTA. I ett tidigt skede kan det vara meningslöst att skapa SMARTA mål, de blir ofta orealistiska. I en komplex miljö kan det vara viktigare att sätta mål för vilka aktiviteter man ska genomföra och vad det förväntade resultatet blir. Det visar på ambitioner och fungerar som milstolpar för genomförandet.

Affärsmodell

Alla affärsidéer börjar med en idé eller ett koncept som kan vara intressant för en målgrupp. Att testa den idén med verkligheten kan vara otäckt då man riskerar att få kritik eller att värdet i erbjudandet inte räcker för att skapa någon lönsamhet. Det finns dock stort värde i att tidigt testa erbjudandet, direkt eller indirekt, med målgruppen genom enkla undersökningar och möten. Förutom att det bekräftar att ert tänkta erbjudande skapar värde för er målgrupp får ni också feedback från er målgrupp vilket är viktigt för er vidareutveckling av både detaljerna i erbjudandet och er affärsmodell. Våga ta steget och testa er affärsmodell och låt det utvecklas med er målgrupp och era partners.

Målgrupp

Målgruppen är personer eller organisationer som ni vill nå och leverera värde till. Beroende på ert erbjudande kan det vara en eller flera målgrupper som ni riktar er till. Fråga er vilka ni skapar värde för.

Om ni har flera målgrupper eller kan göra en differentiering inom en målgrupp bör ni förklara hur ni prioriterar de olika målgrupperna. Vilka är enklast att nå och vilka är viktigast att nå? Vid behov kan det beskrivas under en egen underrubrik – Marknadsstrategi i kapitlet Marknad.

I vissa fall är ni en förmedlare mellan en producent och en konsument. Då har ni minst två erbjudanden till minst två målgrupper. Ni erbjuder producenter ett värde och konsumenter ett värde. Som en mellanhand har ni då en delvis tvådelad affärsmodell.

För produkter och tjänster som riktar sig till slutanvändare, där de som köper ert erbjudande och de som använder det inte är samma personer, är det viktigt att göra en differentiering. Dels ska slutanvändaren gilla ert erbjudande eftersom det skapar möjlighet för långsiktig lönsamhet men dels ska beslutsfattare köpa det värde ni erbjuder dem.

Erbjudande

Beskriv ert erbjudande, er vara eller tjänst, och hur de skapar värde för de olika kundsegmenten. Beroende på er affärsmodell så kan ni ha ett eller flera erbjudanden till en eller flera kundsegment.

Besvara frågor som:

  • Vilket värde levererar vi till kunden?
  • Vilken kunds problem försöker vi lösa?
  • Vilken kunds behov tillfredställer vi?
  • Vilka produkter och tjänster erbjuder vi varje kund segment?

Beskriv kort om era erbjudanden befinner sig på idéstadiet, om det finns en prototyp, första version eller en etablerad produkt. Fokusera på var ni står just nu. Fortsättningen, kommande arbete med både era erbjudanden och er affärsmodell, beskrivs i detalj under genomförandet.

Undvik detaljerade beskrivningar av era erbjudanden i affärsmodellen. Fokusera på att besvara frågorna ovanför. Använd en bilaga i slutet på affärsmodellen som beskriver detaljer kring produktutformning, design, funktionalitet och så vidare.

Distribution

Beskriv hur ni når och kommunicerar med era kundsegment för att leverera era erbjudanden.

Besvara frågor som:

  • Genom vilka kanaler vill våra kunder bli kontaktade?
  • Hur kontaktar vi dem i dag?
  • Vilka kanaler fungerar bäst?
  • Vilka kanaler är mest kostnadseffektiva?

För ett startup i ett tidigt skede kan det finnas många möjligheter men lite erfarenheter kring vilka distributionskanaler som fungerar bäst. Beskriv vilka ni har använt er av eller planerar ett använda er av samt de erfarenheter som ni har. I kapitlet Genomförande bör ni beskriva hur ni eventuellt kommer att testa nya distributionskanaler och hur ni utvärderar de befintliga.

Kundrelation

Beskriv vilka typer av kundrelationer som ni har eller vill etablera med varje kundsegment.

Besvara frågor som:

  • Vilken typ av kundrelationer förväntar sig kunderna?
  • Vilka har vi etablerat? Vad kostar de att upprätthålla?
  • Hur återkopplas erfarenheter från kund relationerna till resten av affärsmodellen?

I kontakten med era kundsegment där ni utvärderar om ert tänkta erbjudande ger något värde för målgruppen bör även aspekter som kundrelation och distribution utforskas. Vill kunden handla via en webbplats eller en fysisk produktkatalog? Ska leverans ske med bud eller paket som hämtas ut?

Nyckelaktiviteter

Beskriv nyckelaktiviteter som ert startup behöver göra för att affärsmodellen ska fungera.

Vilka nyckelaktiviteter kräver:

  • varje erbjudande?
  • varje distributionskanal?
  • varje kundrelation?
  • varje intäktsström?

Fokusera på vilka nyckelaktiviteter som behövs för er affärsmodell. I kapitlet Organisation beskriver ni sen vem som gör vad samt era nyckelresurser och partners.

Intäktsströmmar

Beskriv vilka inkomster som respektive kundsegment genererar. Dela in olika typer av inkomster i separata intäktsströmmar.

Besvara frågor som:

  • Vilka värden är kunden reda att betala för i verkligheten?
  • För vilka värden betalar de i dag? Hur betalar de i dag? Hur vill de betala?
  • Hur stor del av helheten utgör varje intäktsström?

Det finns många olika typer av modeller för att omvandla användande till intäkter. Utforska trender och hur era konkurrenter, eller liknande tjänster, skapar intäkter på sina erbjudanden. Utvärdera om de fungerar bra eller om ni kan hitta en bättre modell för er eller er målgrupp.

Tänk på att intäkterna kan skapas direkt eller indirekt baserat på att era erbjudanden används. En direkt intäkt är exempelvis en medlemsavgift medan en indirekt intäkt kan vara annonsintäkter från en tredje part.

Kostnadsstruktur

Beskriv de kostnader som uppstår för att verkställa och driva er affärsmodell.

Besvara frågor som:

  • Vilken är den viktigaste kostnaden som affärsmodellen medför?
  • Vilka nyckelresurser är mest kostsamma?
  • Vilka nyckelaktiviteter är mest kostsamma?

Fokusera på att beskriva vilka typer av kostnader som uppstår samt vilka som är mest kostsamma. Spara ekonomiska kalkyler och resonemang till kapitlet Lönsamhet och finansiering, där beskrivs balansen mellan intäktsströmmar och kostnadsstrukturen över tiden i takt mer att ert startup utvecklas.

Marknad

Marknadsstorlek

Utifrån ert erbjudande har ni identifierat en eller flera målgrupper som ställer sig positiva till det värde ni kan leverera men också hur ni levererar det (pris, leverans, support, innehåll, produktutformning och så vidare). Marknadsstorleken syftar till att beskriva hur stor marknaden är och vilka målgrupper som är tillräckligt stora för att skapa lönsamhet.

Används statistik, med referenser, för att beskriva marknadsstorleken. Försök hitta så närliggande statistik som möjligt. Om det är svårt att hitta relevant statistik bör närmast möjliga statistik som är relevanta presenteras tillsammans med ett genomtänk resonemang som åtminstone ger en indikation på er marknadsstorlek.

Konkurrenter

Beskriv hur ni har genomfört er konkurrentanalys samt de konkurrenter som ni har identifierat.

Besvara frågor som:

  • Hur skiljer ni er från era konkurrenter?
  • Vilka styrkor och svagheter har era konkurrenter?
  • Hur ser er målgrupp på era konkurrenter?
  • Hur ser er målgrupp på ert erbjudande i förhållande till vad era konkurrenter erbjuder?

Om det finns konkurrenter bör ni beskriva hur de olika aktörerna positionerar sig på marknaden i dag. Vad skiljer er åt? Finns det en outnyttjad position på marknaden och varför har de befintliga aktörerna inte tagit den positionen?

Att vara unik är inte alltid en fördel. Att vara först ut på en ny marknad är ofta en lång uppförsbacke. Att vara unik är att erbjudande något som skiljer sig från andra. En idé i sig är aldrig unik.

Trender

Om möjligt så bör trender på marknaden beskrivas för att ge en indikation till hur marknaden kommer att förändras över tid. Hur påverkas marknaden av en låg- eller högkonjunktur? Finns det några trender eller genombrott som påverkar hur marknaden beter sig och hur påverkas ni av de förändringarna?

Under genomförande beskrivs risker som bland annat omfattar omvärlden. Hur trender som medför risker ska hanteras beskrivs med fördel under kapitlet Genomförande.

Organisation

Beskriv i vilken form ert startup bedrivs, vilka som är grundarna, hur ägarbilden ser ut och var, geografisk plats, som ni bedriver er verksamhet på.

Roller

Beskriv vilka roller som era erbjudanden, distributionskanaler, kundrelationer och intäktsströmmar kräver. Utifrån rollerna beskrivs sen vilka personer som har vilket ansvar, det beskrivs under ledningsgruppen.

Ett visuellt och enkelt sett att beskriva hur olika roller och nyckelaktiviteter är sammankopplade är att använda en enkel matris, tabell. För varje nyckelaktivitet markeras om rollen är ansvarig, involverad eller inte delaktig.

Ledningsgrupp

Ledningsgruppen utgör de viktigaste personerna för att verkställa och utveckla affärsmodellen. De bemannar de viktigaste rollerna som utgör företagets kärnverksamhet.

Varje person i ledningsgruppen bör beskrivas med relevant utbildning, arbetslivserfarenhet samt roll på företaget. Använd korta beskrivningar och lyft fram viktig expertis.

Referensgrupp

Som en stöttning till ledningsgruppen, som arbetar operativt i företaget, kan en referensgrupp (advisory board) användas. Referensgruppen är inte operativ med träffar hela eller delar av ledningsgruppen kontinuerligt för att bistå med råd, förmedla kontakter och så vidare. Referensgruppen är i regel mer seniora personer med stor arbetslivserfarenhet, experter inom ert område samt personer med omfattande nätverk.

Partners

För det aktiviteter som inte är er kärnverksamhet använder ni partners. Partners kan exempelvis vara en underleverantör som producerar er produkt, eller en leverantör av servrar för att tillhandahålla er webbplats.

Besvara frågor som:

  • Vilka är våra nyckelpartners?
  • Nyckelleverantörer?
  • Vilka nyckelresurser köper vi in från våra partners?
  • Vilka nyckelaktiviteter utför partners?

Era aktiviteter kan delas in i komplexa eller enkla samt vanliga eller ovanliga. De aktiviteter som är vanliga och komplexa bör ni göra till er kärnverksamhet eftersom det är där affärsutveckling uppstår. Aktiviteter som är vanliga och enkla bör ni automatisera i så stor utsträckning som möjligt. Aktiviteter som är ovanliga och komplexa bör ni använda en partner som har det som sin kärnverksamhet och därmed kan leverera det bättre och billigare än vad ni själva kan. Aktiviteter som är ovanliga och enkla är en del av er verksamhet och bör effektiviseras med hjälp av processer.

Styrelse

En styrelse är en grupp av personer som är utsetts att svara för organisation och förvaltning. En företagsstyrelses huvuduppgift är i allmänhet att utse en ledning med en verkställande direktör samt fatta strategiska beslut och beslut om investeringar som inte omfattas av den verkställande direktörens befogenheter. Är endast aktuellt att beskriva om det finns ett företag etablerat.

En styrelse bör initialt vara så minimal som möjligt. Använd primärt referensgruppen för att föra in expertis, erfarenhet och ett nätverk till ert startup. På sikt kommer delar av referensgruppen att ingå i styrelsen samt representanter från delägare.

Medarbetare

Förutom ledningsgruppen och eventuell referensgrupp och styrelse finns det ett värde i att beskriva medarbetare. Syftet är att lyfta fram vilka personer som är aktiva i det operativa arbetet och belysa vilken expertis som finns.

Rekrytering

Avslutningsvis bör planerad och/eller pågående rekrytering beskrivas. Utifrån mappningen av nyckelaktiviteter och befintlig organisation kan det uppstå glapp som behöver hanteras genom rekrytering.

Lönsamhet & Finansiering

Lönsamhet

Intäktsströmmar minus kostnadsstrukturen skapar förhoppningsvis en lönsamhet. Beskriv hur stora era kostnader er och vad era nuvarande intäkter är. Vilka marginaler har ni?
Gör en prognos för hur era intäkter och kostnader förändras över tiden och när ni kan nå break-even.

Att använda olika scenarion är ett bra sätt att förklara hur lönsamhet är kopplad till företagets utveckling. Beroende på när vilka milstolpar uppnås kan tidpunkten för break-even påverkas och därmed behovet av investering.

Investeringar

Vilka initiala investeringar krävs för att ta fram en fungerande affärsmodell. Vilken produktutveckling behövs och vad är kostnaden för att etablera sig på marknaden? Investeringarna ska täcka det underskott som finns innan verksamheten når break-even.

Var realistisk i bedömningen av både intäkter och tid för etablering. Glädjekalkyler hjälper ingen.

Finansiering

Beskriv den aktuella ekonomiska situationen. Vilket kapital som finns, vilken burn rate har ni och vilka intäkter genererar ni.

Baserat på den aktuella situationen och de investeringar som behövs kan ett kapitalbehov beräknas. Kapitalbehovet är det som ni behöver från finansiärer för att nå kommande milstolpar. Finansiering sker ofta i flera steg – fokusera på den aktuella finansieringsrundan.

Om affärsplanen vänder sig till finansiärer bör ett erbjudande presenteras, vilket med fördel även bör ingå i summeringen. Erbjudandet beskriver hur mycket kapital som behövs och till vilken värdering. Avsluta med att beskriva hur finansiärerna kan få avkastning på sina pengar. I regel sker en exit genom att bolaget blir uppköpt eller introduceras på börsen.

Finansiärer investerar i ert startup för att de räknar med att hämta hem vinsten, i regel inom 5 år. Finansiärer väger risken mot potentialen och tar hänsyn till hur förtroendeingivande entreprenörerna är.

Finansiärer kan bidra med bara kapital eller både kapital och kunskap. Att hitta en finansiär som blir ett bra partnerskap är viktigt. Fundera på vad ni behöver och vad ni förväntar er av en finansiär. Har ni en tydlig bild av vad ni letar efter så beskriv det.

Genomförande

Plan

En detaljerad plan för det närmste året kommer troligen inte följas. I den komplexa miljön som ni befinner er så sker det för mycket förändring. Det är viktigare att förhålla sig till förändring och utnyttja den nya kunskapen som ni får löpande till er fördel. Att skapa en övergripande plan är fullt tillräckligt där ni beskriver vilka milstolpar, mål, ni fokuserar på. Ju närmare i tiden en milstolpe ligger desto tydligare plan för genomförandet bör det finnas. Milstolpar längre bort planeras in med allt större marginaler, otydlighet.

Finansiärer förväntar sig att det finns en plan som beskriver vad deras investering ska uppnå. Även om en detaljerad plan med tydliga mål som uppfylls är tilltalande för både entreprenörerna och finansiärer är det oftast inte realistiskt.

De beslut kring planen, och affärsmodellen, som ni fattar nu är baserat på den kunskap som ni har just nu. För varje dag lär ni er mer om er kund, er produkt och er marknad. Det gör att ni kan fatta bättre beslut kring er affärsmodell längre fram. Fatta beslut i rätt tillfälle och undvik att detaljplanera baserat på antaganden för aktiviteter som ligger långt fram.

Milstolpar

Milstolpar återkopplar till era mål som beskrevs i introduktionen. Slutmålet för ert startup är att hitta en fungerande affärsmodell som ni kan skala upp. För att nå dit behöver ni utveckla er affärsmodell genom att testa teorier och koncept med verkligheten, att leverera produkter som skapar värde och bygga en organisation som kan leverera med lönsamhet. Varje steg på vägen är en milstolpe.

Beskriv de mest närliggande milstolparna i detalj. Ju längre bort i tiden en milstolpe är desto mindre detaljerad beskrivning.

Exempel på milstolpar:

  • Validera att vårt tänkta erbjudande är intressant för målgruppen
  • Utvärdera möjliga intäktsströmmar med målgruppen
  • Rekrytera in en säljare som är ansvarig för kundrelationer och försäljning
  • Hitta en partner som kan distribuera vår produkt till målgruppen
  • Skapa en webbshop som automatisera mer parten av försäljningsprocessen
  • Leverera erbjudandet till målgruppen och utvärdera affärsmodellen

Detaljerad milstolpe

En detaljerad milstolpe beskriver följande:

  • Målsättningen/syftet – vad ni vill uppnå
  • Prioritet – i relation till andra milstolpar
  • Genomförande – hur ni ska nå målsättningen
  • Utvärdering – hur ni kan bekräfta att ni har nått målet

Mindre detaljerade milstolpar beskrivs i regel endast med en målsättning i en prioriterad lista.

Arbetsmetod

Beskriv hur ni arbetar för att uppnå era milstolpar. Arbetar ni iterativt? Arbetar ni enligt någon speciell modell eller metod. Hur bedrivs produktutvecklingen?

En etablerad arbetsmetod är viktigt för att möjliggöra effektivitet. Iterativa modeller passar bra för startups som befinner sig i komplexa miljöer med mycket förändring. Scrum kan användas för alla typer av verksamheter och Kanban är ett bra sätt att skapa struktur och fokus. Utforksa även modeller som Lean Startup och Customer Discovery.

Riskanalys

Alla startups har risker som kan påverka utveckling. Att genomföra en riskanalys är ett viktigt moment för att identifiera risker, både interna och externa, samt fatta besluta om hur de ska hanteras. Alla risker behöver inte en åtgärd, en del kanske bara ska bevakas.

Risker kan beskrivas med hjälp av SWOT modellen som är en populär och lite mer omfattande metod eller genom en traditionell risklista. SWOT är en akronym byggd på de engelska orden “Strengths”, “Weaknesses”, “Opportunities” och “Threats” .

Den mer traditionella risklistan är mer orienterad kring att identifiera risker och besluta om eventuella åtgärder.

Varje risk beskrivs enligt följande:

  • Namn – vad risken är.
  • Konsekvens – beskrivning om vad som händer om risken inträffar.
  • Riskvärde – RISK = KONSEKVENS × SANNOLIKHET. Ange sannolikhet 1-5 och konsekvens 1-5 där 5 är det högsta värdet. Prioritera riskerna baserat på riskvärdet och fokusera på de med högst riskvärde.
  • Åtgärd – beskriv eventuell åtgärd.
  • Ägare – vem som äger risken.
  • Status – löpande uppdatering kring omvärdering och åtgärder.

Referenser

För mer information och fördjupad kunskap rekommenderas följande länkar.

För övrigt så anser jag...

... att dagens starta eget-bidrag borde ersättas med ett entreprenörsbidrag.

Läs om mina egna erfarenheter här.